Hoppa till innehåll

KA - Kontrollansvarig - Uppdatering

På plats i klassrum med våra kursledare. Kursen avslutas med ett kunskapstest.

Kontakta oss för mer information om KA - Kontrollansvarig - Uppdatering

Denna utbildning kan företagsanpassas.

Fortbildningskurs för Kontrollansvariga enligt PBL som behöver omcertifiera sig för en ny femårsperiod. Kursen går igenom ändringar i lagar, föreskrifter och andra relevanta dokument, samt inkluderar te

Deltagare

Målgruppen är Kontrollansvariga enligt PBL med certifikat som ska omcertifiera sig för en ny 5 års period.

Förkunskaper

Kursen förutsätter goda kunskaper i de regler som gäller för Kontrollansvarig enligt PBL. Vid frågor om förkunskaper, ring 0250-91100.

Håller din behörighet på att löpa ut?

Vi uppdaterar regelbundet ett stort antal KA över hela landet.

Under kursen går vi igenom de ändringar som skett i lag, föreskrifter och övriga dokument som berör den Kontrollansvarige.

Kursdagen behandlar bland annat:

Ändringar i:

  • Plan- och bygglagen med t.ex. Attefallshus, återanvändbara byggprodukter, laddning av elfordon m.m.
  • Plan- och byggförordningen
  • Kunskapskrav för certifiering av KA
  • Boverkets byggregler BBR med senaste ändringar

Nya föreskrifter för KA:

  • Allmänna råd om KA:s självständiga ställning, KAAR
  • Allmänna råd om anmälan för åtgärder som inte är bygglovspliktiga, VÄS
  • Allmänna råd om rivningsavfall, RIV
  • Tentamen inför omcertifiering

Omcertifiering ingår ej i kursavgiften, ansökan skickas efter kurs och tentamen av deltagaren till certifieringsorgan.

Vi har avtal med RISE. Har du annat certifieringsföretag kontakta oss så hjälper vi dig.

Tentamen som skrivs gäller för dig som arbetat i väsentlig omfattning under din certifieringsperiod, är du osäker på detta kontakta ditt certifieringsorgan.

Har du haft ett mindre antal KA-uppdrag behöver du skriva en grund tentamen för att kunna förnya din behörighet. Ring oss så hjälper vi dig med detta.


Om området och gällande regelverk

Kontrollansvarig (KA) är en roll som används i många bygg- och rivningsärenden för att bidra till att den kontroll som ska göras i ett projekt blir planerad, dokumenterad och uppföljd. I praktiken handlar arbetet ofta om att medverka i framtagandet av en kontrollplan, närvara vid tekniskt samråd, följa upp att kontroller genomförs under produktionen och att underlag tas fram inför slutsamråd och slutbesked. Rollen är ett stöd i byggprocessens “styrkedja” mellan byggherre, entreprenörer/projektörer och kommunens byggnadsnämnd.

Rättslig ram: PBL och PBF

Grunden finns i plan- och bygglagen (2010:900), som anger byggherrens ansvar och beskriver när det ska finnas kontrollansvarig samt vilka grundkrav som ställs på funktion, säkerhet och egenskaper hos byggnadsverk. PBL:s krav konkretiseras i plan- och byggförordningen (2011:338), som bland annat reglerar mer detaljerat kring kontrollprocessen, anmälningsplikt och vissa tekniska krav (exempelvis energirelaterade krav och krav som kopplar till installationer för laddning av elfordon). Boverket sammanställer också löpande praxisnära vägledning i PBL kunskapsbanken om kontrollansvariga och deras uppgifter, vilket ofta används för att tolka hur lag och förordning tillämpas i typiska ärendeflöden.

Boverkets föreskrifter, allmänna råd och byggregler

Utöver lag och förordning finns myndighetsföreskrifter och allmänna råd. Boverkets byggregler fungerar som en central referens för vilka tekniska lösningar och verifieringssätt som normalt accepteras för att visa att funktionskrav uppfylls. Regelverket har samtidigt varit i förändring: från 1 juli 2025 har Boverket infört en ny regelmodell med flera grundförfattningar och en övergångsperiod, vilket påverkar hur krav uttrycks och hur efterlevnad behöver kunna styrkas i projektering och utförande. En ingång till detta är Boverkets byggregler (BBR).

Certifiering och kravet på självständig ställning

Att vara kontrollansvarig i de ärenden där PBL kräver KA är kopplat till certifiering. Ramarna för certifiering (inklusive hur kompetens kan styrkas och hur intyg/certifikat hanteras) finns i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS 2011:14) om certifiering av kontrollansvariga. I praktiken får detta betydelse för hur uppdrag avgränsas, hur oberoende bedöms och vilka underlag som kan behövas vid förnyelse eller uppföljning av certifieringen. Ett återkommande tillämpningsområde är kravet på att KA ska ha en självständig ställning i förhållande till den som utför åtgärden som kontrolleras. Detta utvecklas i Boverkets allmänna råd (BFS 2012:8) om den kontrollansvariges självständiga ställning (KAAR), som ger exempel på omständigheter som kan påverka bedömningen av oberoende i organisatoriska och ekonomiska relationer.

Bygglov, anmälan och åtgärder utan lov

En stor del av byggprocessens “trösklar” handlar om att avgöra om en åtgärd kräver bygglov, rivningslov, marklov eller i stället är anmälningspliktig. För vissa åtgärder som inte är bygglovspliktiga (till exempel vissa komplementåtgärder inom ramen för undantag) kan anmälan och startbesked ändå vara aktuella, vilket påverkar kontrollplan och dokumentationskrav. Som stöd finns Boverkets allmänna råd (BFS 2012:12) om anmälan för åtgärder som inte är bygglovspliktiga (VÄS).

Rivning, avfallsinventering och materialhantering

Vid rivningsåtgärder knyts kontrollprocessen ofta till inventering, sortering och spårbar hantering av avfall, inklusive farligt avfall. Boverket har särskilda allmänna råd om hur rivningsavfall kan hanteras i byggärenden, bland annat genom Boverkets allmänna råd (BFS 2013:15) om rivningsavfall (RIV). I praktiken behöver detta samspela med kommunens tillsyn och med andra regelområden (till exempel miljö- och avfallsregler), där kravbilden kan bero på projektets art, byggnadens innehåll och lokala förutsättningar.

Ansvariga myndigheter och kravens karaktär

Kommunens byggnadsnämnd är normalt prövnings- och tillsynsmyndighet i byggärenden (t.ex. lov, startbesked och slutbesked). Boverket är central förvaltningsmyndighet inom området och tar fram föreskrifter samt ger tillsynsvägledning; länsstyrelserna har också en roll i tillsynsvägledning och uppföljning regionalt. Kraven i PBL är lag, PBF är regeringsförordning och Boverkets BFS är myndighetsföreskrifter/allmänna råd. Därutöver används ofta branschpraxis och standarder (t.ex. SIS-standarder och etablerade projekterings- och utförandestandarder) som ett sätt att visa att funktionskrav uppfylls, men sådana standarder är i sig normalt frivilliga om de inte görs bindande genom avtal eller hänvisning i föreskrifter.

Alla utbildningar kan företagsanpassas