Hoppa till innehåll
0250 - 911 00 info@branschutbildarna.se

Praktisk Fastighetsekonomi, 2 dagar

På plats i klassrum med våra kursledare. Kursen avslutas med ett kunskapstest.

11 900,00 kr
Exkl. moms

En grundläggande utbildning i fastighetsekonomi för projektledare, controllers och förvaltare. Kursen ger insikt och kompetens inom fastighetsekonomins väsentliga delar för att driva fastigheter med bättre resultat och ökad lönsamhet.

Deltagare

Målgruppen är projektledare, controller, förvaltare eller förvaltningsassistent. Även du som är fastighetsvärd, administrativ personal, förvaltningsentreprenör eller teknisk konsult har nytta av kursen.

Förkunskaper

Inga förkunskaper krävs.

Kursen Praktisk Fastighetsekonomi är en grundläggande utbildning som ger dig insikt och kompetens i väsentliga delar av fastighetsekonomin.

Målet med utbildningen är att du ska kunna driva dina fastigheter och projekt med bättre förståelse, resultat och ökad lönsamhet.

Program/innehåll

  • Kursintroduktion, omfattning och innehåll
  • Genomgång av begrepp kopplade till fastighetsekonomi
  • Förståelse för bokslut, balansräkning och resultaträkning i ett fastighetsbolag
  • Skillnad på investering och underhåll
  • Enklare genomgång av redovisningsalternativ K2 och K3
  • Kostnader och intäkter – inblick i flera praktiska exempel
  • Genomgång av schabloner och nyckeltal
  • Var och varför finns de samt exempel på hur de kan användas
  • Fastighetens uppbyggnad, teknisk-/ekonomisk livslängd
  • Budget och underhållsplaner
  • Hur stor andel skall vara planerat underhåll respektive akut underhåll?
  • Kontostruktur och kontoplaner
  • Praktisk uppgift i grupp alt. enskilt
  • Genomgång av olika typer av investeringskalkyler
  • Uppföljning budget, prognos och utfall

På plats i Stockholm.

Kurstider

Dag 1: 09.00-16.00
Dag 2: 08.30-16.00

Anmäl 4 betala för 3, vilket ger priset 8925 kr/deltagare. Pris är exkl.moms.

Om området och gällande regelverk

Fastighetsekonomi handlar i praktiken om att styra en fastighets verksamhet över tid: hyresintäkter och andra intäktsströmmar ska prognostiseras, drift- och mediakostnader följas upp, underhåll planeras och större åtgärder bedömas som antingen löpande underhåll eller investering. Eftersom fastigheter ofta är kapitalintensiva tillgångar får valet av redovisningsprinciper, avskrivningsmodeller och uppföljningsstruktur stor betydelse för resultat, nyckeltal och beslutsunderlag.

Redovisningsramverket: lag, normgivning och EU-regler

Grunden för den löpande ekonomihanteringen är bokföringslagen (1999:1078), som anger ramar för bokföringsskyldighet, verifikationer, arkivering av räkenskapsinformation och krav på ordning och spårbarhet. I förvaltning och projekt innebär detta typiskt att fakturaflöden, periodiseringar (till exempel upplupna kostnader) och anläggningsregister behöver vara uppbyggda så att de går att följa och granska i efterhand. När räkenskapsåret avslutas styr årsredovisningslagen (1995:1554) hur årsredovisningen ska utformas (balansräkning, resultaträkning, noter och förvaltningsberättelse). För fastighetsverksamhet får lagens struktur- och upplysningskrav praktiska effekter på hur intäkter, kostnader, avskrivningar, nedskrivningar och eventuella åtaganden behöver beskrivas och presenteras. Utöver lagstiftningen konkretiseras ”god redovisningssed” genom Bokföringsnämndens normgivning. Två centrala regelverk är BFNAR 2016:10 (K2) och BFNAR 2012:1 (K3). I fastighetsnära frågor påverkar regelverket bland annat synen på komponentindelning och avskrivning, vilka utgifter som typiskt aktiveras som tillgång respektive kostnadsförs, samt vilka upplysningar som lämnas. Det får i sin tur genomslag i budgetarbete och uppföljning av exempelvis underhållsutfall, investeringsnivåer och resultatutveckling. För vissa företag, framför allt i noterad miljö, blir också EU-rätten relevant genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder (IFRS). Det är ett annat normsystem än K-regelverken och kan påverka jämförbarhet och rapporteringskrav i koncerner.

Intäkter och avtal: hyra som kassaflödesgrund

På intäktssidan är hyresförhållanden ofta den dominerande kassaflödeskällan, och många centrala villkor om besittningsskydd, uppsägning, hyresändringar och tvistelösning hänger samman med jordabalken (1970:994), 12 kap.. Även när ekonomistyrningen främst fokuserar på nyckeltal och prognoser behöver avtalsvillkor, indexklausuler och förhandlingsprocesser ofta speglas i antaganden om vakans, risk och framtida intäktsutveckling.

Skatt och branschpraxis

Parallellt med redovisningen finns skatteregler som påverkar kassaflöde och deklarationsunderlag, där utgångspunkter finns i inkomstskattelagen (1999:1229). I fastighetsverksamhet uppstår ofta skillnader mellan redovisat resultat och skattemässigt resultat, exempelvis genom avskrivnings- och periodiseringsfrågor och hur utgifter för åtgärder på byggnader klassificeras i olika sammanhang. Många arbetssätt inom fastighetsekonomi baseras dessutom på branschpraxis snarare än tvingande regelverk, till exempel val av kontoplan (ofta BAS-varianter), interna nyckeltalsdefinitioner, mallar för underhållsplaner samt modeller för investeringskalkyler och uppföljning. Dessa standardiserade arbetssätt används ofta för att skapa jämförbarhet över bestånd och tid, och för att möta krav från ägare, långivare och revisorer.

Ansvariga aktörer i Sverige

  • Bokföringsnämnden (BFN) ansvarar för normgivning som utvecklar god redovisningssed (bland annat K2 och K3).
  • Bolagsverket tar emot och registrerar årsredovisningar för bland annat aktiebolag och ekonomiska föreningar.
  • Skatteverket hanterar beskattning, deklarationer och kontrollfrågor som påverkar fastighetsverksamhetens kassaflöde.
  • Hyresnämnden och allmän domstol kan bli aktuella vid vissa tvister kopplade till hyresförhållanden.
Trustpilot

Alla utbildningar kan företagsanpassas