Hoppa till innehåll
0250 - 911 00 info@branschutbildarna.se

Partnering & Samverkan - Fördjupning

På plats i klassrum med våra kursledare. Kursen avslutas med ett kunskapstest.

Kontakta oss för mer information om Partnering & Samverkan - Fördjupning

Denna utbildning kan företagsanpassas.

0250 - 911 00 info@branschutbildarna.se
7 400,00 kr
Exkl. moms

I denna utbildning fördjupas förståelsen för hur partnering tillämpas i praktiken med fokus på organisation, styrning, juridik och ledarskap. Ger dig även en praktisk och juridisk förståelse för hur partneringprojekt struktureras avtalsmässigt, särskilt i relation till standardavtalen AB 04 och ABT 06.

Målgrupp

Byggledare, Projektledare, Platschefer, Arbetsledare, Handläggare med flera.

Deltagare

Deltagare som gått grundkursen eller har viss erfarenhet av partnering och vill fördjupa sig i praktisk tillämpning och juridik.

Förkunskaper

Kursen Partnering & Samverkan eller motsvarande kunskaper.

Innehåll

•  Hur organiserar man ”Projektet AB”?

•  Gemensam vision, mål, organisation, ekonomi och rutiner

•  Partneringdeklaration

•  Metoder och verktyg i partneringprojekt

•  Grundläggande arvoderings- och upphandlingsformer

•  Övningsuppgift – case

•  Hur utarbetas mål och fokusområden?

•  Hur styrs och leds projekt mot uppställda mål?

•  Chefs- och ledarskapets betydelse

•  Juridiska aspekter i partnering – t.ex. avtal, ansvarsfördelning,
relation till AB/ABT

Juridiska aspekter i partnering – fördjupning

1. Partnering är ingen egen entreprenadform
– Partnering är ett arbetssätt, inte en juridisk entreprenadform.
– Vanligtvis används totalentreprenad enligt ABT 06 eller
utförandeentreprenad enligt AB 04 som grund.

2. Fasindelning och kontraktsstruktur
– Fas 1: Tidig samverkan, projektering, riktkostnadsberäkning.
(Regleras ofta i ett separat avtal).
– Fas 2: Utförande, regleras i ett entreprenadavtal (ofta ABT 06).
– Övergången mellan faserna kräver tydlig dokumentation
och överenskommelse.

3. Avtalsinnehåll och mallar
– Användning av Byggherrarnas mallkontrakt för partnering
rekommenderas.
Avtalen bör innehålla:
– Riktkostnad och regler för avvikelse
– Ersättningsmodell (självkostnad + arvode)
– Incitamentsstruktur (bonus/sanktioner)
– Ansvarsfördelning vid projektering och utförande

4. Ersättningsformer och incitament
– Självkostnadsprincipen enligt AB/ABT kap 6 §§ 9–10.
– Möjlighet till bonus om riktkostnaden underskrids.
– Sanktioner om riktkostnaden överskrids utan grund.

5. Riskfördelning och ansvar
– Gemensam riskanalys i tidigt skede.
– Tydlig ansvarsfördelning i avtalet – särskilt vid avsteg
från standardavtal.
– Exempel: Vem ansvarar för vidareprojektering?
(kan avvika från ABT 06)

6. Styrning och tvistelösning
– Styrgruppens roll som högsta beslutande organ.
– Partneringmöten och samverkansforum.
– Tvistelösningsklausuler – medling, förhandling, skiljedom.

Pedagogik:

Fördjupade föreläsningar, case-övningar, juridiska exempel, diskussioner.

Kurstid

Kl: 08.30-16.30

Pris

7400 kr/deltagare inkl. kursdokumentation & kursintyg exkl. moms.
Kostnad för måltider tillkommer.

Anmäl 4 betala för 3, vilket ger priset 5550 kr/deltagare. Pris är exkl. moms.

Om området och gällande regelverk

Partnering (samverkan) används i bygg- och anläggningsprojekt för att skapa ett mer integrerat arbetssätt mellan beställare, entreprenör och ofta även projekterande konsulter. I praktiken handlar det om gemensamma mål, tidig samordning av teknik och produktion, transparent ekonomi (”öppen bok”), löpande riskhantering och en styrning som bygger på snabba, gemensamma beslut snarare än traditionell beställar–utförarlogik. Arbetssättet påverkar allt från organisation och mötesstruktur till hur ändringar, kostnadsstyrning och ansvar dokumenteras.

Rättslig utgångspunkt: partnering är inte en egen entreprenadform

I svensk rätt finns ingen särskild ”partneringlag”. Partnering brukar i stället beskrivas som ett arbetssätt som måste bäddas in i en juridiskt fungerande kontraktsstruktur. Därför utgår många projekt från branschens standardavtal, främst AB 04 och ABT 06, och kompletterar dem med särskilda samverkansbilagor för exempelvis målbild, beslutsordning, incitament och former för gemensam uppföljning. Standardavtalen tas fram och förvaltas av Föreningen BKK (Byggandets Kontraktskommitté) och fungerar som branschpraxis mellan professionella parter. Det innebär att de får sin bindande verkan genom att parterna avtalar om dem, inte genom att vara tvingande lag.

Avtalsramen i praktiken: styrning, ekonomi och fasindelning

I samverkansprojekt läggs ofta stor vikt vid hur projektets ”spelregler” skrivs fram. Typiska frågor är hur en styrgrupp ska vara sammansatt och vilka mandat som ligger där, hur projektledningen ska arbeta med gemensamma rutiner, samt hur beslut och avvikelser ska protokollföras för att vara spårbara över tid. Ekonomiskt används ofta en modell där ersättning och kostnader följs löpande och där parterna kopplar riktkostnad och incitament (bonus/sanktion eller delning av utfall) till uppställda mål. Eftersom sådana upplägg kan gå utöver standardavtalens grundlogik blir det praktiskt viktigt att i kontraktshandlingarna tydligt reglera definitioner (vad som är ”kostnad”), avstämningspunkter, hantering av prognoser och vilka ändringar som får påverka riktkostnaden.
  • En samverkans-/partneringöverenskommelse som anger mål, organisation, beslutsordning och samarbetsprinciper.
  • Kommersiella bilagor för riktkostnad, ersättningsmodell och incitament, inklusive rutiner för öppen redovisning.
  • En tydlig faslogik (tidig samverkan/projektering och därefter utförande) med definierade villkor för övergång mellan faser.

Offentlig upphandling: när beställaren omfattas av LOU

När beställaren är en upphandlande myndighet eller enhet behöver samverkansupplägget rymmas inom lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU), som bygger på EU-rättsliga principer om bland annat likabehandling och transparens. Det får praktiska konsekvenser för hur man kan välja samverkanspartner, hur utvärderingskriterier kan formuleras (t.ex. kopplat till samarbetsförmåga) och hur mycket som kan ”utformas under resans gång” utan att det uppfattas som att villkoren ändras otillåtet. Stöd och tolkning i upphandlingsfrågor ges ofta genom vägledningar och författningsöversikter från Upphandlingsmyndigheten, medan Konkurrensverket har en roll i tillsyn och i frågor som rör konkurrens och korrekt tillämpning av upphandlingsreglerna. I samverkansprojekt blir gränsdragningen mellan ”samordning för effektivitet” och otillåten begränsning av konkurrens därför en återkommande praktisk frågeställning, särskilt i tidiga skeden.

Arbetsmiljöansvar och samordning på byggarbetsplatsen

Partnering påverkar inte att ansvar i byggskedet fortfarande är formellt knutet till vissa roller. Arbetsmiljökrav behöver därför hanteras även när projektet styrs genom gemensamma forum. Ett centralt regelverk är Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2023:3 (Projektering och byggarbetsmiljösamordning – grundläggande skyldigheter), som tydliggör krav kopplade till bland annat planering, projektering och byggarbetsmiljösamordning. I samverkansupplägg blir det praktiskt viktigt att kunna visa hur risker har identifierats, vem som beslutat vad och hur krav förts vidare till projektering och produktion.

Tvistelösning och eskalering

Ett vanligt motiv med partnering är att hantera konflikter tidigt genom gemensam problemlösning. Samtidigt behövs normalt en formell eskalerings- och tvistelösningsklausul om man inte når enighet, exempelvis stegvis hantering via projektledning och styrgrupp, därefter medling och i sista hand skiljeförfarande eller domstol. Skiljeförfarande är vanligt i större entreprenadrelationer och regleras i lag (1999:116) om skiljeförfarande, vilket gör att utformningen av tvistetrappan och dokumentationskraven får direkt betydelse för hur en oenighet kan prövas och bevisas.
Trustpilot

Alla utbildningar kan företagsanpassas