Hoppa till innehåll
0250 - 911 00 info@branschutbildarna.se

Ledarskap i projekt, 2 dagar

Tvådagars utbildning 25/11 - 26/11. Plats: Stockholm.

Kontakta oss för mer information om Ledarskap i projekt, 2 dagar

Denna utbildning kan företagsanpassas.

0250 - 911 00 info@branschutbildarna.se

En branschövergripande kurs för personer som leder eller kommer att leda projekt. Utbildningen fokuserar på projektledarskap med tonvikt på kommunikation, gruppsamarbete och motivation. Passar arbetsledare, projektledare, teamledare och andra i samordnande roller.

Deltagare

Målgruppen är alla som idag leder eller kommer att leda projekt. Kursen är inte branschspecifik utan är lämpad för anställda inom konsultbolag, entreprenörer, industrier, kommuner, regioner med flera.

Lämpliga befattningar är till exempel: arbetsledare, projektledare, gruppchefer, teamledare, skiftledare, samordnare, uppdragsledare, sektionsledare med flera.

Förkunskaper

Inga förkunskaper krävs.

Ledarskap i projekt

Det är allt vanligare att jobba i projekt. Det innebär också att förmågan att leda en projektgrupp blir en allt viktigare framgångsfaktor. Att få människor med olika kompetenser, förutsättningar och mål att kunna samarbeta är därför viktigt.

Typiskt för projekt är också att deltagarna medverkar under olika perioder vilket innebär att gruppen förändras hela tiden. Detta ställer också krav på ditt ledarskap. Det gäller att ha god självkännedom samt förmåga att både ställa krav och motivera projektgruppen.

Under kursen Ledarskap i projekt varvas teori med praktiska övningar och diskussioner.

Vi går bland annat igenom

  • Kommunikation
  • Feedback
  • Gruppens utveckling
  • Olikheter i grupp
  • Coachande samtal
  • Konflikthantering / svåra samtal
  • Motivation
  • Förhandling
  • Presentation

Om området och gällande regelverk

Projektledarskap i praktiken handlar ofta om att samordna människor, resurser och beslut under tidspress och osäkerhet, ofta tvärfunktionellt och ibland över flera organisationer. I vardagen blir ledarskapet synligt i hur uppdrag avgränsas, hur roller och mandat klargörs, hur kommunikation och mötesformer sätts, samt hur arbetsbelastning, konflikter och förändringar hanteras utan att kvalitet, arbetsmiljö eller informationshantering tappas bort.

Arbetsmiljö: ansvar, organisering och ”hållbara” arbetssätt

Även om projektledaren inte alltid är formell chef påverkar projektets upplägg den faktiska arbetsmiljön. Det övergripande ansvaret ligger på arbetsgivaren enligt arbetsmiljölagen (1977:1160), men i praktiken behöver arbetsmiljöuppgifter ofta fördelas och omsättas i projektets planering: rimliga tidplaner, tydliga prioriteringar, realistisk bemanning och fungerande samverkan. Arbetsmiljöarbete blir därmed inte en separat aktivitet vid sidan av projektet, utan en del av hur arbetet organiseras och följs upp. Arbetsmiljöverkets bindande föreskrifter konkretiserar vad som förväntas i organisation och styrning. En central utgångspunkt är AFS 2023:2, som tar sikte på planering och organisering av arbetsmiljöarbete och knyter an till frågor som annars ofta uppstår i projekt: krav och resurser, otydliga roller, hög arbetsbelastning, tidspress och brist på återhämtning. I praktiken kan det innebära att projektets arbetssätt behöver innehålla enkla rutiner för att fånga risker tidigt, eskalera hinder och ompröva prioriteringar när förutsättningarna ändras. I många verksamheter finns också etablerade arbetssätt och dokumentation som historiskt kopplats till systematiskt arbetsmiljöarbete. Äldre regler som AFS 2001:1 (systematiskt arbetsmiljöarbete) och AFS 2015:4 (organisatorisk och social arbetsmiljö) förekommer därför fortfarande som referenser i interna policys, mallar och rutiner, även när regelstrukturen har uppdaterats. För projektverksamhet blir den praktiska konsekvensen ofta att ”mjuka” frågor som samarbete, konflikter, återkoppling och mötesklimat behöver behandlas som styrningsfrågor – inte enbart som individfrågor.

Likabehandling och samspelet i projektgrupper

Projektgrupper sätts ofta ihop snabbt och förändras över tid, vilket kan öka risken för otydliga förväntningar, exkludering eller osaklig behandling. diskrimineringslagen (2008:567) är en svensk lag som bland annat reglerar förbud mot diskriminering och ställer krav på att arbetsgivare hanterar trakasserier. I praktiken får detta ofta genomslag i hur projektledningar arbetar med normer i gruppen, talutrymme i möten, saklighet i resurs- och rollfördelning samt hur man tar emot och utreder signaler om kränkningar eller oönskat beteende.

Informationshantering, dokumentation och integritet

Projekt genererar stora mängder information: beslutsloggar, avvikelser, uppföljningar, kompetensmatriser och ibland även känsliga uppgifter (till exempel kopplat till hälsa, incidenter eller konflikter). Behandling av personuppgifter styrs i grunden av EU-rätten genom dataskyddsförordningen (EU) 2016/679 (GDPR) och kompletteras i svensk rätt av lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning. Det innebär typiskt att projekt behöver vara återhållsamma med personuppgifter i öppna ytor, ha tydlig åtkomststyrning och tänka igenom vad som dokumenteras i exempelvis mötesanteckningar, ärendehanteringssystem och chattverktyg.

Arbetstid och leveranspress

Tidplaner och leveranskrav i projekt kan leda till övertid och förskjutna arbetstider. Ramarna finns i arbetstidslagen (1982:673), men många detaljer hanteras i kollektivavtal och lokala överenskommelser. I praktiken blir det ofta en styrningsfråga att kunna signalera när planeringen driver ohållbar belastning, och att skapa transparens kring vad som är ”måste” respektive ”bör” i projektets åtaganden.

Ansvariga myndigheter och normhierarki

  • Arbetsmiljöverket utövar tillsyn över arbetsmiljöområdet och beslutar föreskrifter (AFS) som preciserar kraven i arbetsmiljölagen.
  • Diskrimineringsombudsmannen (DO) har tillsyn inom diskrimineringsområdet, medan Arbetsdomstolen prövar många arbetsrättsliga tvister.
  • Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) är tillsynsmyndighet för dataskydd.
Sammantaget är vissa krav tvingande genom lag (t.ex. arbetsmiljö- och diskrimineringsregler), andra följer av myndighetsföreskrifter (AFS), och dataskyddet styrs i grunden av direkt tillämplig EU-förordning (GDPR) med nationella kompletteringar. Parallellt används ofta frivilliga projektmodeller och branschstandarder (t.ex. etablerade ramverk för projektstyrning) som stöd för struktur och kvalitet, men de är normalt inte rättsligt bindande i sig utan får betydelse genom avtal, interna styrdokument och praxis.
Trustpilot

Alla utbildningar kan företagsanpassas