Hoppa till innehåll

Konsumententreprenader

På plats i klassrum med våra kursledare. Kursen avslutas med ett kunskapstest.

Kontakta oss för mer information om Konsumententreprenader

Denna utbildning kan företagsanpassas.

En kurs om förändringar i konsumentskydd, ABS 18 och Konsumenttjänstlagen för alla som arbetar med småhusentreprenader. Kursen behandlar nya regler, ansvarsfördelning, bevisbörda och garantitider med fokus på entreprenörens skyldigheter.

Deltagare

Målgruppen är alla som bygger, levererar, säljer, utför småhusentreprenader i hus, mark-, anläggnings- och installationssektorn: säljare, producenter, husföretag, beställare, olika entreprenörer, besiktningsmän, kontrollanter med flera.

Förkunskaper

Inga förkunskaper krävs.

Kursinnehåll

Jobbar du åt konsumenter?

I så fall berörs du av omfattande lag och regeländringar.

Konsumenttjänstlagen är ändrad och privatpersoner har ett betydligt starkare skydd när småhusentreprenader beställs.

Vi går igenom förändringar i ABS 18 och Konsumenttjänstlagen.

Du får tillgång till en kompetent jurist som ofta är inblandad i tvister som rör detta område, en viktig kurs för dig i branschen!

Program/innehåll

  • Fr.o.m. 1 januari 2005 gäller ändrade regler vid småhusentreprenader.
  • Konsumenttjänstlagen blir tvingande lag i alla konsumententreprenader.
  • Entreprenören får bevisbördan för väsentliga avtalsvillkor.
  • Viktigt med slutbesiktning samt skriftliga avtal mellan entreprenör och konsument.
  • Garantitid om 2 år införs.
  • Entreprenörens felansvar kopplas till slutbesiktningen.
  • Entreprenörens felansvar utökas.
  • Konsumentens betalningsansvar kopplas delvis till slutbesiktningen.

Kursmål

  • Övningsuppgifter
  • Frågor & diskussion

Om området och gällande regelverk

Konsumententreprenader inom småhusområdet omfattar i praktiken allt från nybyggnad av småhus och tillbyggnader till markarbeten, installationer och andra arbeten som en privatperson beställer för sin bostad. Projekten rymmer ofta många gränsytor (projektering, materialval, samordning av underentreprenörer, tidsplan, ändringar) och blir därför lika mycket en fråga om tydlig beställning, dokumentation och kontroll som om själva utförandet på byggplats.

Centrala civilrättsliga regler

Den grundläggande ramen för konsumentskyddet vid bygg- och installationstjänster är Konsumenttjänstlag (1985:716). Lagen är i huvudsak tvingande till konsumentens fördel, vilket innebär att avtalsvillkor som ger sämre rättigheter än lagen typiskt sett inte får genomslag. Reglerna tar sikte på bland annat vad som räknas som fel i tjänsten, rättelse/avhjälpande, prisavdrag och skadestånd, samt vad som gäller vid dröjsmål. För arbeten på byggnader och fast egendom är tidsperspektivet ofta längre än i många andra konsumenttjänster, vilket gör att spårbarhet (till exempel relationshandlingar, fotodokumentation, egenkontroller och överlämningsdokumentation) får stor praktisk betydelse om fel påtalas i efterhand. Vid småhusentreprenader används ofta standardavtal som kompletterar lagens mer övergripande regler med en tydligare process. Entreprenadkontrakt ABS 18 bygger på och är anpassat till konsumenträtten, men är i sig en branschstandard (avtalsvillkor) och blir tillämpligt först när parterna avtalat om det. I praktiken används ABS 18 för att strukturera frågor som annars lätt blir otydliga: vad som ingår i åtagandet, hur ändringar och tillägg hanteras, när betalning ska ske, samt hur besiktningar och felanmärkningar kopplas till entreprenadens avslut.
  • Gränsdragning mellan kontraktsarbete och ändringar/tillägg påverkar både tid och pris.
  • Skriftlighet och versionshantering (ritningar, beskrivningar, val) minskar tolkningsutrymme vid tvist om vad som beställts.
  • Besiktningsmoment och avhjälpandeplanering blir centrala för att kunna stänga projektet på ett kontrollerat sätt.
  • Garantier och ansvarstider hanteras ofta avtalsvis och behöver läsas tillsammans med lagens fel- och reklamationsregler.

Offentligrättsliga krav på byggandet

Parallellt med avtals- och konsumenträtten gäller offentligrättsliga krav på själva byggandet. Plan- och bygglag (2010:900) styr bland annat bygglovsprocessen, kommunens tillsyn och de formella stegen i ett byggprojekt (exempelvis tekniskt samråd, kontrollplan, startbesked och slutbesked). Dessa krav gäller oavsett vad som står i entreprenadkontraktet och kan påverka tidsplan och möjligheten att ta byggnaden i bruk. De tekniska egenskapskraven konkretiseras genom Boverkets föreskrifter och vägledningar. Boverkets byggregler (BBR) är ett exempel på myndighetsföreskrifter som får genomslag via plan- och byggsystemet och som i praktiken påverkar projektering, materialval och kontroll av bland annat brandskydd, tillgänglighet, fukt och inomhusmiljö.

Myndigheter och tvistlösning

I Sverige är Konsumentverket en central aktör för generell vägledning om konsumentregler och avtalsmallar, medan Boverket har en nyckelroll i regelutveckling och vägledning för plan- och byggområdet. Kommunens byggnadsnämnd ansvarar lokalt för lov, tillsyn och formella beslut enligt plan- och bygglagstiftningen. När tvister uppstår mellan konsument och entreprenör kan de, beroende på fråga och belopp, ibland prövas av Allmänna reklamationsnämnden (ARN) (rekommendationsbeslut), eller ytterst i allmän domstol. I praktiken avgörs många ärenden av hur väl parterna kan visa vad som avtalats, hur avvikelser och ändringar dokumenterats och hur fel har hanterats under och efter produktionen.

Alla utbildningar kan företagsanpassas