Jordelit Gräsutbildning

Med E-learning studerar du i egen takt och gör sedan ett slutprov.

Välkommen till Jordelits digitala Gräsutbildning – i nära samarbete med Svenska Fotbollförbundet!

Målgrupp

Planskötare, medlemmar i föreningar, anställda på kommuner i Sverige, samt sommararbetare – kort och gott alla som tar hand om skötsel av grönytor, planer, gräsytor.

Syftet/Målet

Att få ökade kunskaper i gräslära, om jord, gödsel, skötsel, klippning, bevattning, dressning, linjering samt ekonomin i hushållningen runt omkring.

Upplägg

Detta är en fin och smidig möjlighet för dig att köra allt online i en interaktiv webbmiljö; där du får lära dig allt i egen takt om planskötsel från Jordelits experter, flera erfarna anläggningschefer och höra mer från utövare och elitspelare. Filmade genomgångar, mixas med inläsning och du får också lyssna på intervjuer med aktiva inom fotbollen.

Vi hoppas du ska känna dig laddad och redo att efter webbutbildningen fortsätta göra skillnad ute i din arbetsmiljö – så att just din anläggning växer, frodas och uppskattas ännu mera av alla spelare och föreningsmedlemmar.

Om området och gällande regelverk

Skötsel av idrottsplaner och andra intensiva grönytor handlar i praktiken om att hålla en slitstark, jämn och säker gräsyta över tid. Arbetet omfattar bland annat val och uppbyggnad av växtbädd (jord/sandprofil), etablering och reparation av gräs, klippning och vertikalskärning, dressning och luftning, bevattning och dräneringsfrågor, gödsling samt linjering och annan markering. I vardagen innebär detta både löpande drift med maskiner och en löpande avvägning mellan spelbarhet, ekonomi, miljöhänsyn och arbetsmiljörisker.

Miljöansvar och hänsyn till omgivningen

Den övergripande ramen för miljöfrågor vid drift av grönytor är Miljöbalken (1998:808). Den är en lag (statutory law) som bland annat bygger på grundläggande hänsynsregler: att förebygga skador, välja mindre skadliga alternativ när det är rimligt och ha tillräcklig kunskap om den egna verksamhetens påverkan. För en gräsplan kan detta i praktiken beröra hur näringsämnen hanteras (risk för avrinning/läckage), hur bevattning och dränering planeras samt hur arbete sker i känsliga lägen som nära dagvattenbrunnar, vattendrag eller vattenskyddsområden, där lokala föreskrifter och kommunal tillsyn ofta får stor betydelse. Även om gräsklipp och jordmassor ofta kan återföras eller hanteras som biologiskt material, uppstår ibland avfallsfrågor (t.ex. uppsamlat skräp, förpackningar, spill, filter, trasor eller kemikalierester). Vad som räknas som avfall och hur det ska sorteras och hanteras regleras i Avfallsförordning (2020:614), som är en statlig förordning och kompletterar miljöbalkens system.

Kemikalier, gödsel och växtskyddsmedel

Gödselmedel och jordförbättringsprodukter hanteras ofta som kemiska produkter ur ett arbetsmiljöperspektiv (damm, hudkontakt, lagring), och växtskyddsmedel kan aktualiseras vid bekämpning av svamp, ogräs eller skadegörare. När det gäller växtskyddsmedel styrs tillåtlighet och villkor i stor utsträckning av EU-rätt, särskilt förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande på marknaden av växtskyddsmedel. EU-förordningar gäller direkt i medlemsstaterna, men kompletteras av nationella regler om tillstånd, tillsyn och praktisk hantering. I Sverige är Förordning (2014:425) om bekämpningsmedel central för hur regelverket omsätts nationellt. Kemikalieinspektionen har en nyckelroll kring regler för bekämpningsmedel och godkännanden, medan Jordbruksverket, länsstyrelser och kommuner ofta är involverade i frågor om användning, behörigheter och lokal tillsyn. Som praktiskt stöd finns exempelvis Kemikalieinspektionens sammanställning Regler för växtskyddsmedel, som beskriver hur regelkedjan hänger ihop.

Arbetsmiljö: maskiner, ergonomi och riskbedömning

Drift av planer innebär typiskt arbete med roterande och skärande utrustning (klippare, vertikalskärare), transporter och lyft, buller och vibrationer samt exponering för damm och kemikalier. Den juridiska grunden är Arbetsmiljölagen (1977:1160), som är lag och lägger ansvar på arbetsgivaren att förebygga ohälsa och olycksfall. Arbetsmiljöverket preciserar kraven genom bindande föreskrifter (AFS) och allmänna råd. En central byggsten är AFS 2023:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete, som beskriver hur arbetsmiljöarbetet ska organiseras och följas upp. I praktiken innebär det att risker ska undersökas och bedömas (t.ex. hantering av drivmedel, arbete ensamt, maskinsäkerhet, kemikalier), att åtgärder planeras och genomförs, och att rutiner och instruktioner hålls aktuella. För kemikaliehantering i arbetsmiljön sammanfattar Arbetsmiljöverket centrala krav och arbetssätt på sin sida Kemiska risker, med fokus på bland annat märkning, personlig skyddsutrustning, förvaring, spillrutiner och dokumentation.

Myndigheter och branschstandarder

Arbetsmiljöverket ansvarar för tillsyn inom arbetsmiljöområdet, medan kommunens miljöförvaltning och länsstyrelsen ofta är centrala i lokal miljötillsyn enligt miljöbalken (tillsammans med vägledning från nationella myndigheter som Naturvårdsverket). Utöver lag och myndighetsregler förekommer branschkrav och standarder kopplade till spelbarhet och kvalitet (t.ex. riktlinjer från idrottens organisationer och internationella system för planprestanda). Sådana krav är normalt inte lag, men kan vara styrande genom avtal, upphandling eller interna policys och får därmed praktisk betydelse för hur skötsel planeras och dokumenteras.

Alla utbildningar kan företagsanpassas

Namn

E-post *

Telefon

Meddelande

Jag godkänner villkor och integritetspolicy.