Hoppa till innehåll
0250 - 911 00 info@branschutbildarna.se

Fallskyddsutbildning, användare

På plats i klassrum med våra kursledare. Kursen avslutas med ett kunskapstest.

Kontakta oss för mer information om Fallskyddsutbildning, användare

Denna utbildning kan företagsanpassas.

0250 - 911 00 info@branschutbildarna.se

Vid arbete på hög höjd gäller i första hand att risken för fall till lägre nivå ska vara förebyggd. Om man inte kan använda skyddsräcken eller annan kollektiv fallskyddsutrustning ska personligt fallskydd användas. Hur detta ska vara utformat regleras i lagar, föreskrifter och standarder, till vilka denna kurs är anpassad.

Denna utbildning finns även som och e-learning.

Beskrivning

Vid arbete på hög höjd gäller i första hand att risken för fall till lägre nivå ska vara förebyggd. Om man inte kan använda skyddsräcken eller annan kollektiv fallskyddsutrustning ska personligt fallskydd användas. Hur detta ska vara utformat regleras i lagar, föreskrifter och standarder, till vilka denna kurs är anpassad.
Denna utbildning finns även som onlineutbildning och e-learning.

Ramirentskolan rekommenderar att komplettera denna utbildning med praktiska moment, se Fallskyddsutbildning räddning.

Deltagaravgift 2 300 kr per person, exklusive moms.
Kontakta utbildning@ramirent.se för företagsanpassad utbildning.

Kursinnehåll

  • Lagar och föreskrifter
  • Planering och riskanalys
  • Kollektivt/personligt fallskydd
  • Förankring, kopplingssystem, skarp kant
  • Produktkategorier
  • Kontroll före användning
  • Räddningsplan
  • Teoriprov

Målgrupp

  • Personal som använder, eller kan komma att använda, personligt fallskydd.

Intyg och uppföljning

  • Ramirent registrerar alla utbildningsinsatser och skickar utbildningsbevis till kursdeltagarna efter godkänd utbildning.
  • Kompetensen registreras i ID06 kompetensdatabas.

Förkunskaper/grundläggande krav

  • Minst 18 år.
  • God förståelse i svenska språket.

Om området och gällande regelverk

Arbete på höjd omfattar i praktiken allt från montage och underhåll på tak, fasader, master och industrianläggningar till arbete från ställning, stege eller arbetsplattform. Den gemensamma riskbilden är fall till lägre nivå, ofta med korta förlopp men mycket allvarliga konsekvenser. I verkliga arbetsmoment behöver fallrisk därför hanteras både genom hur arbetsplatsen utformas (tillträde, avspärrning, kollektiva skydd) och genom hur personlig fallskyddsutrustning väljs, används och kontrolleras när andra skydd inte räcker.

Rättslig struktur: lag, föreskrifter och EU-krav

Den övergripande grunden i Sverige är arbetsmiljölagen (1977:1160), som anger arbetsgivarens ansvar att förebygga ohälsa och olycksfall samt att planera och organisera arbetet så att risker hanteras. Lagen kompletteras av regeringens arbetsmiljöförordning (1977:1166) och av mer detaljerade föreskrifter från Arbetsmiljöverket (AFS). Sedan 2025 är många krav samlade i den moderniserade AFS-strukturen, där AFS 2023:1 anger grundläggande ramar för systematiskt arbetsmiljöarbete, inklusive att risker ska undersökas, bedömas, åtgärdas och följas upp. När fallrisk kvarstår efter planering och utformning blir frågor om arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning centrala. Krav kopplade till säker användning av utrustning och till hur personlig skyddsutrustning väljs, används, underhålls och kontrolleras finns samlat i AFS 2023:11. Parallellt innehåller AFS 2023:12 regler om utformning av arbetsplatser som i många verksamheter får direkt bäring på fallskydd genom exempelvis säkra tillträdesvägar, arbetsplattformar och möjligheten att använda kollektiva skydd som räcken, skyddsnät eller inklädnad.

Roller och samordning, särskilt i bygg- och anläggningsmiljö

I bygg- och anläggningsprojekt blir ansvarsbilden ofta mer komplex eftersom flera entreprenörer arbetar samtidigt och riskerna påverkas redan i projekteringen. För detta finns särskilda krav på samordning och planering i AFS 2023:3, där byggherre, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare (Bas-P/Bas-U) är centrala funktioner. I praktiken handlar det ofta om att tidigt styra mot säkra metoder (till exempel fasta skydd och säkra angöringspunkter) och att etablera gemensamma ordnings- och skyddsregler på arbetsplatsen.

Myndigheter, produktkrav och standarder i vardagen

Arbetsmiljöverket är huvudmyndighet för tillsyn och regelgivning inom arbetsmiljö, och inspektioner kan i praktiken omfatta såväl riskbedömningar och rutiner som den faktiska utrustningen och hur den används. För utrustning som stegar och ställningar finns också produktinriktade krav i AFS 2023:9, vilket visar att fallrisk ofta behöver hanteras genom hela kedjan: från produktens säkerhetsnivå till användning i en konkret arbetsmiljö. För personlig skyddsutrustning gäller dessutom EU:s produktregelverk: förordning (EU) 2016/425 ställer krav på konstruktion, provning och CE-märkning när utrustningen släpps ut på marknaden. I branschen används harmoniserade EN-standarder (t.ex. för helsele, kopplingssystem, falldämpare och förankringsanordningar) för att specificera prestanda och provningsmetoder. Standarder är normalt inte lag i sig, men de fungerar ofta som praktiska “måttstockar” vid inköp, dokumentation och kontroll, och kompletterar därmed arbetsmiljökraven på säkert arbete på höjd.
  • Regelverket bygger typiskt på att fallrisk först ska förebyggas genom planering och kollektiva skydd, och först därefter genom personliga system.
  • Personliga fallskyddssystem förutsätter ofta tydlig förankring, rätt kopplingssystem och hantering av skarpa kanter, samt rutiner för kontroll före användning och periodisk kontroll/underhåll.
  • Vid arbete där fall kan inträffa blir räddnings- och evakueringsfrågor en praktisk del av riskhanteringen, eftersom tid i hängläge kan påverka skaderisk och insatsbehov.
Trustpilot

Alla utbildningar kan företagsanpassas