Hoppa till innehåll
0250 - 911 00 info@branschutbildarna.se

Entreprenadjuridik II – Fördjupning, 2 dagar

Du deltar i en livekurs med våra kursledare. Kursen avslutas med ett kunskapstest.

11 900,00 kr
Exkl. moms

En fördjupningskurs i entreprenadjuridik med fokus på ABT 06 för totalentreprenader. Kursen behandlar riskfördelning, ansvar och praktikfall genom grupparbeten. Målgruppen är yrkesverksamma inom bygg- och anläggningssektorn.

Deltagare

Målgruppen är alla som projekterar, bygger, levererar, köper, säljer, kontrollerar, upphandlar eller besiktigar entreprenader i hus, mark-, anläggnings- och installationssektorn.

Kursen är lämplig för konsulter, projektörer, arkitekter, beställare, entreprenörer, bygg- och projektledare, inköpare, kontrollanter, besiktningsmän, jurister med flera.

Förkunskaper

Kursen Entreprenadjuridik I – Grundkurs, eller motsvarande kunskaper.

Efter vår populära grundkurs i Entreprenadjuridik finns nu fortsättningen.

I denna kursen går vi igenom ABT 06 samt lägger en heldag till verkliga praktikfall från entreprenader. Du lär dig om riskfördelningen och strukturen i detta viktiga standardavtal.

Detta är förmodligen det mest effektiva sättet att lära sig hur man undviker de fel som lätt uppstår i avtal, under entreprenadtiden och efter färdigställandet av entreprenaden i frågor om bland annat garanti, ÄTA-arbeten och besiktning.

Program och innehåll

Program och innehåll för dessa två dagar är:

Dag 1: ABT 06 – Totalentreprenader

ABT 06 – Allmänna Bestämmelser för totalentreprenader, det entreprenadjuridiska avtalet för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader.

  • Kapitel 1: Omfattning
  • Kapitel 2: Utförande
  • Kapitel 3: Organisation
  • Kapitel 4: Tider
  • Kapitel 5: Ansvar och avhjälpande
  • Kapitel 6: Ekonomi
  • Kapitel 7: Besiktning
  • Kapitel 8: Hävning
  • Kapitel 9: Tvistelösning
  • Kapitel 10: Förenklad tvistelösning

Vi går igenom viktiga avsnitt i ABT 06 och berör till exempel:

  • Vad innebär entreprenadformen totalentreprenad?
  • Hur beställarens ansvar för tekniska lösningar vid totalentreprenader förhåller sig till totalentreprenörens funktionsansvar – vem bär ansvaret?
  • Beställarens upplysningsplikt i förfrågningsunderlaget
  • Förutsättningar för entreprenörens rätt till kostnadsreglering vid ÄTA-arbeten
  • Vikten av att hålla protokollförda projekteringsmöten
  • Garantiansvar och ansvar efter garantitiden
  • Besiktningsuppdraget vid en totalentreprenad – är det utförandet eller funktionen som besiktningsmannen ska bedöma?
  • Beställarens rätt att innehålla betalning
  • Praktiska konsekvenser av ABT 06

Dag 2: Praktikfall Entreprenader

Genomgång, analys och diskussioner om centrala delar i ABT 06. Viktigt för dig som kommer i kontakt med en entreprenad som beställare, entreprenör eller konsult.

Praktikfall med anknytning till verkliga fall där du följer entreprenaden hela vägen från upphandling, avtal, genomförande och besiktning.

Samspelet mellan AB/ABT och andra kontraktshandlingar, t.ex. administrativa föreskrifter behandlas när ni går igenom praktikfallen. Vi belyser bland annat vilka konsekvenser som kan uppkomma – ibland oönskade – vid ändring av bestämmelser i AB/ABT.

Föreläsaren ger en inledande genomgång av praktikfallsmaterialet. Ni arbetar sedan i mindre grupper med praktiska övningsexempel, vilka varvas med gemensam genomgång och diskussion.

Kurstider

Dag 1: 09.00-16.30
Dag 2: 08.30-16.00

Anmäl 4 betala för 3, vilket ger priset 8925 kr/deltagare. Pris är exkl. moms.

Om området och gällande regelverk

Entreprenadjuridik i samhällsbyggnadssektorn handlar i praktiken om hur ansvar, risk och ekonomi fördelas när ett byggnads-, anläggnings- eller installationsprojekt upphandlas, projekteras och genomförs. Frågor som ofta får stor betydelse är vad som faktiskt ingår i åtagandet, hur ändringar hanteras under pågående produktion, vilka tidskonsekvenser som följer av hinder och störningar samt hur fel och brister bedöms vid besiktning och under garantitid.

Standardavtal och dispositiv avtalsrätt

I kommersiella entreprenader är det vanligt att parterna lutar sig mot branschens standardavtal för att skapa en förutsägbar struktur. För totalentreprenader används ofta ABT 06, som är ett standardavtal (inte lag) framtaget av branschens parter och som blir bindande först när det uttryckligen görs till en del av kontraktet. Standardavtalet samspelar vanligtvis med övriga kontraktshandlingar, till exempel administrativa föreskrifter och tekniska beskrivningar, och ger en “grundlogik” för hur oenigheter om exempelvis omfattning och ersättning ska hanteras. En central skillnad i totalentreprenad är att entreprenören typiskt tar ett funktionsansvar: beställaren anger funktionskrav och entreprenören ansvarar för projektering och utförande så att funktionen uppnås. Det påverkar bland annat gränsdragningen mellan projekteringsfel, utförandefel och brister i förutsättningar/underlag, och blir ofta avgörande vid felbedömning och vid diskussion om avhjälpande.
  • Omfattning och gränsdragning: vad som ingår, vilka handlingar som gäller och hur motstridigheter hanteras.
  • Tider och störningar: tidplan, hinder, viten, samt krav på underrättelser och dokumentation.
  • Ändringar och tillägg (ÄTA): beställning, prissättning, tidskonsekvenser och bevisfrågor.
  • Ekonomi: betalningsplan, regler om innehållande, säkerheter och index-/kostnadsreglering.
  • Besiktning och ansvarstid: vad som kontrolleras, anmärkningar, avhjälpande och garantifrågor.

Tvingande regelverk som påverkar entreprenaden

Parternas avtalsfrihet begränsas av tvingande regelverk. Vid offentligt finansierade eller kommunala/statliga projekt styrs upphandlingsskedet ofta av Lagen (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU), som bygger på EU-rättsliga principer om transparens och likabehandling. Det påverkar hur krav får formuleras, hur utvärdering ska ske och hur ändringar av kontraktet kan göras utan att det uppstår upphandlingsrättsliga risker. Själva byggandet påverkas samtidigt av plan- och byggregelverket. Plan- och bygglagen (2010:900) sätter ramar för bygglov, tekniska egenskapskrav och tillsyn, där kommunens byggnadsnämnd har en central roll. De mer konkreta kravnivåerna fylls ofta ut genom föreskrifter och allmänna råd, till exempel Boverkets byggregler (BBR). I entreprenadkontrakt märks detta bland annat genom krav på projekteringsunderlag, kontrollplaner, relationshandlingar och andra former av verifiering. Arbetsmiljöfrågorna löper parallellt med kontraktsfrågorna under hela produktionen. Arbetsmiljölagen (1977:1160) är grundläggande och kompletteras av Arbetsmiljöverkets föreskrifter. I praktiken påverkar det ansvarsfördelningen på arbetsplatsen, krav på planering och samordning, samt hur risker och avvikelser behöver hanteras i tid för att undvika både personskador och kostnadsdrivande produktionsstopp.

Tvister, bevisning och tvistelösning

När parterna blir oense handlar utfallen ofta lika mycket om dokumentation som om principer. Protokoll från projekterings- och byggmöten, skriftliga underrättelser, ändringsbeställningar, tidpåverkansanalyser och besiktningsutlåtanden blir typiska bevismedel. Tvister kan avgöras i allmän domstol eller genom skiljeförfarande om parterna avtalat om det; den rättsliga ramen för skiljeförfarande finns i Lagen (1999:116) om skiljeförfarande. Valet av tvistelösningsform påverkar bland annat handläggningstid, kostnadsbild och graden av offentlighet.
Trustpilot

Alla utbildningar kan företagsanpassas