Hoppa till innehåll

Entreprenad & Miljöjuridik

På plats i klassrum med våra kursledare. Kursen avslutas med ett kunskapstest.

Kontakta oss för mer information om Entreprenad & Miljöjuridik

Denna utbildning kan företagsanpassas.

7400 kr
Exkl. moms

En fördjupningskurs i samspelet mellan entreprenadjuridik och miljöjuridik för branschproffs. Kursen använder praktikfall från anläggning av trafikled och brobygge för att belysa utmaningar som är relevanta i olika entreprenadrättsliga sammanhang.

Deltagare

Alla som projekterar, bygger/anlägger, levererar, köper, säljer, kontrollerar eller besiktigar i olika typer av entreprenader:

Konsulter, projektörer, arkitekter, beställare, entreprenörer, bygg- och projektledare, inköpare, kontrollanter, besiktningsmän, jurister m.fl.

Förkunskaper

Entreprenadjuridik I – Grundkurs, eller motsvarande kunskaper.

I den här kursen belyses frågor om samspelet mellan entreprenadjuridik och miljöjuridik.

Genom ett praktikfall görs en genomgång av olika faktorer och krav som både beställare och entreprenör kan ställas inför vid nyanläggning av en trafikled och byggande av en bro.

De utmaningar och problem som man ställs inför i praktikfallet är generellt anpassade och därför applicerbara även i andra entreprenadrättsliga sammanhang.

Program/Innehåll

Inledning

  • Introduktion grundläggande miljörätt och grundläggande entreprenadrätt
  • Presentation av ett rättsfall omfattande miljö- och entreprenadrätt
  • Förstudien avseende rättsfallet utifrån miljörättsliga frågor
  • Genomgång vilka tillstånd som krävs i ett projekt, tidsaspekter och risker med tillståndsprövning
  • Introduktion entreprenadrätt
  • Förstudien avseende rättsfallet utifrån entreprenadrättsliga frågor

Utförande av entreprenaden – Tre olika problemvarianter

  • Hinder p.g.a. arkeologi, markförorening, misslyckade erosionsskydd
  • Entreprenören följer inte sina åtaganden
  • Markägarkonflikt
  • Frågeställningarna bedöms ur ett miljörättsligt och entreprenadrättsligt perspektiv

Efter färdigställandet

  • Markföroreningar i efterhand, på verkan på Natura 2000-område m.m.
  • Preskription av miljörättsligt ansvar?
  • Miljöskadestånd?
  • Försäkringsmöjligheter?
  • Frågeställningarna bedöms ur ett miljörättsligt och entreprenadrättsligt perspektiv

Sammanfattning


Om området och gällande regelverk

Entreprenader för väg- och brobyggnad innebär i praktiken att tekniska, ekonomiska och tidsmässiga krav ska förenas med omfattande hänsyn till mark, vatten, natur- och kulturmiljö. Det kan handla om schakt och masshantering, arbeten i eller nära vatten, buller och vibrationer, transporter, tillfälliga etableringsytor samt långsiktiga effekter på naturvärden och närboende. I sådana projekt får miljökrav ofta direkt genomslag i val av metod, utformning, kontrollprogram och i hur risker och ansvar behöver hanteras mellan beställare och entreprenör.

Rättslig ram och ansvarsfördelning

Den centrala ramen för miljökrav i Sverige är Miljöbalk (1998:808), som innehåller både allmänna skyldigheter (t.ex. försiktighet och kunskapskrav) och regler om prövning, tillsyn och ansvar. Krav enligt miljölagstiftningen gäller typiskt oberoende av vad som avtalats civilrättsligt, vilket gör att även en i övrigt korrekt utförd entreprenad kan behöva anpassas om myndighetsvillkor, nya fynd eller miljörisker uppstår. Ansvariga myndigheter varierar med frågan: kommunens miljönämnd och länsstyrelsen utövar ofta tillsyn, medan prövning av större eller mer komplexa verksamheter och vattenrelaterade åtgärder ofta sker hos Mark- och miljödomstolen. Naturvårdsverket har en vägledande roll inom flera delar av miljöområdet.

Tillstånd, planering och miljöbedömning

För anläggning av allmän väg aktualiseras Väglag (1971:948), där planeringsprocessen (bl.a. vägplan) behöver samordnas med miljöprövning och andra tillstånd. Parallellt kan markanvändning, bygglovsfrågor och tekniska egenskapskrav påverkas av Plan- och bygglag (2010:900), särskilt när projektet berör detaljplan, broar och anläggningar i bebyggd miljö. Krav på miljöbedömning och miljökonsekvensbeskrivning (MKB) konkretiseras i Miljöbedömningsförordning (2017:966). Processen bygger på samråd och avgränsning och syftar till att identifiera betydande miljöeffekter och möjliggöra villkor som sedan styr projektering och produktion. EU-rätten påverkar här genom gemensamma krav på miljöbedömning och genom områdesskydd (t.ex. Natura 2000), vilket i praktiken kan ge skärpta utredningskrav och längre ledtider.

Vanliga knäckfrågor i genomförande och efterföljande ansvar

  • Mark- och massfrågor: misstänkt eller påträffad förorening kan kräva provtagning, särskild hantering, anmälan och i vissa fall efterbehandling, med följdeffekter på tidplan, metodval och kostnader.
  • Arkeologi och kulturmiljö: om fornlämningar berörs kan Kulturmiljölag (1988:950) utlösa krav på utredning, beslut från länsstyrelsen och eventuella skydds- eller undersökningsåtgärder, vilket kan innebära produktionsstopp eller omprojektering.
  • Vatten och erosionsskydd: arbeten nära vattendrag och grundvatten är ofta villkorsstyrda och känsliga för avvikelser; bristande funktion (t.ex. erosionsskydd) kan leda till kompletteringskrav och efterarbeten.
Efter färdigställande kan frågor om kvarstående eller senare upptäckta miljöeffekter uppkomma, exempelvis genom tillsyn, krav på åtgärder eller diskussioner om skadestånd. Det gör dokumentation, egenkontroll och spårbarhet i beslut, ändringar och utförande praktiskt viktiga även långt efter att produktionen avslutats.

Branschstandarder och avtalsmässig riskhantering

På entreprenadsidan regleras många centrala frågor inte av lag utan av branschpraxis och standardavtal (t.ex. AB 04 och ABT 06). Dessa styr ofta hur ÄTA, hinder, tidsförlängning, ansvar för projektering och fel, samt bevis- och underrättelsefrågor hanteras. I miljöpräglade anläggningsprojekt blir gränssnittet särskilt tydligt: myndighetskrav och tillståndsvillkor sätter ramarna, medan standardavtal och administrativa föreskrifter typiskt avgör hur konsekvenserna av ändrade förutsättningar fördelas mellan parterna.

Alla utbildningar kan företagsanpassas