Hoppa till innehåll

Elinstallationsreglerna utgåva 4

På plats i klassrum med våra kursledare. Kursen avslutas med ett kunskapstest.

Kontakta oss för mer information om Elinstallationsreglerna utgåva 4

Denna utbildning kan företagsanpassas.

För att planera och utföra elinstallationer för lågspänning behövs detaljerade tekniska regler för att installationer ska vara både funktionella, säkra och följa lagar och föreskrifter. Därför använder tusentals företag Elinstallationsreglerna. Det ska vara lätt att göra rätt.

Innehåll

  • Inledning och kursens syfte
  • Vad säger föreskrifterna?
  • Riskanalys
  • Skillnad mellan standard och föreskrifter

Del 1: Genomgång av delar av ELSÄK-FS 2022:1
– 1 kap. Allmänna bestämmelser
– 2 kap. God elsäkerhetsteknisk praxis
– 3 kap. Grundläggande säkerhetskrav
– 4 kap. Särskilda säkerhetskrav för lågspänningsanläggningar
– Anläggningar utförda enligt äldre föreskrifter

Del 2: Viktiga punkter i SS 436 40 00
– Struktur och uppbyggnad
– Omfattning, ändamål och grundläggande principer
– Definitioner

Del 3: Allmänna förutsättningar
– Systemjordning
– Systemjordning vid reservkraft
– Strömförsörjning – kontinuitet, kortslutningsström och jordslutningsimpedans

Del 4: Skydd av personer, husdjur och egendom
Skydd mot elchock
– Skyddsutjämning
– Frånkopplingstider
– Jordfelsbrytare
– Skydd mot termisk påverkan
– Skydd mot överström
– Skydd mot spänningsvariationer

Del 5: Val och montering av elmateriel
– Yttre påverkan, val och montering av elmateriel med hänsyn till miljö och utnyttjande
– Identifiering och dokumentation
– Ledningssystem och belastningsförmåga
– Jordning och skyddsledare
– Installationer med generatoraggregat
– Säkerhetssystem och kraftkällor för dessa system

Del 6: Kontroller
– Kontroll före idrifttagning samt periodisk kontroll

Del 7: Fordringar för särskilda slag av installationer eller utrymmen
– Badrum, byggarbetsplatser, anläggningar med elektriska solceller, anläggningar för laddning av fordon med flera

 Nyheter i utgåva 4 är bland annat:
– Ändringar i utrymmen bad eller dusch
– Skydd mot ljusbågar
– Bryt-, manöver- och skyddsanordningar
– Säkerhetssystem
– Elinstallationer i hamnar
– Medicinska utrymmen

Kursen genomförs endast som företagsanpassad. Kontakta oss för offert.


Om området och gällande regelverk

Elinstallationer för lågspänning omfattar i praktiken projektering, val av materiel, montage, kontroll och dokumentation av fasta elanläggningar i exempelvis bostäder, lokaler och industrier. Arbetet handlar både om att få en funktionell anläggning (rätt matning, selektivitet och kontinuitet) och att begränsa risker som elchock, brand, termisk påverkan och skador vid felströmmar eller ljusbågar. Många av de mest kritiska frågorna uppstår i gränslandet mellan teknik och miljö: yttre påverkan, fukt, brandcellsgenomföringar, reserverad drift (t.ex. reservkraft), solcellsinstallationer och laddinfrastruktur för elfordon.

Rättslig ram: lag, förordning och myndighetsföreskrifter

Den övergripande regleringen finns i Elsäkerhetslag (2016:732), som anger grundläggande krav på elsäkerhet och ansvarsfördelning. Lagen kompletteras av Elsäkerhetsförordning (2017:218), som bland annat utvecklar krav kopplade till tillsyn, registerfrågor och bemyndiganden för mer detaljerade regler. Den tekniskt mest styrande detaljnivån för hur starkströmsanläggningar ska vara utförda finns i ELSÄK-FS 2022:1 (Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd). Föreskriften är funktionsinriktad och utgår från att anläggningen ska ge betryggande säkerhet. I praktiken betyder det att den som projekterar och utför installationen behöver kunna visa att val av skyddsåtgärder (t.ex. skyddsutjämning, automatisk frånkoppling, jordfelsbrytare, skydd mot överström och spänningsvariationer) är anpassade till förutsättningarna och att kontroll före idrifttagning är genomförd på ett spårbart sätt.

Standarder som “god praxis” och skillnaden mot föreskrifter

I svensk elbransch används standarder ofta som ett praktiskt sätt att arbeta enligt “god elsäkerhetsteknisk praxis”, särskilt när föreskrifterna anger vad som ska uppnås men inte exakt hur. Den centrala utförandestandarden för lågspänningsinstallationer är SS 436 40 00:2023 (Elinstallationsreglerna), som bygger på IEC 60364-serien och konkretiserar dimensionering, utförande och verifiering i allt från bostäder och byggarbetsplatser till hamnar, medicinska utrymmen, solceller och laddning av fordon. En standard är i grunden frivillig, men den får stor betydelse i vardagen eftersom den ofta används för att visa att en lösning är fackmässig och uppfyller säkerhetskraven i lag och föreskrift.

Ansvar, tillsyn och vanliga praktiska konsekvenser

Elsäkerhetsverket är central tillsynsmyndighet inom området och publicerar samlad vägledning om regelverket, se exempelvis Regler om elanläggningar. En viktig del av systemet är också att elinstallationsarbete på annans anläggning i regel förutsätter att företaget uppfyller formella krav (bland annat kopplat till egenkontroll och styrning av kompetens), vilket Elsäkerhetsverket beskriver på sidan Krav för elinstallationsföretag. Utöver installationsregelverket påverkas förutsättningarna ofta av produktregler på EU-nivå. För elektrisk utrustning (materiel som installeras eller ansluts) är direktiv 2014/35/EU (lågspänningsdirektivet) en grund för krav vid tillhandahållande på marknaden, medan själva den fasta elanläggningen bedöms utifrån svenska installationsregler. I praktiken behöver man därför hantera både “rätt produkt” (CE-märkt och avsedd för miljön) och “rätt installation” (dimensionerad, monterad, skyddad och kontrollerad för den verkliga driften).
  • Projektering och riskbedömning styr val av systemjordning, skyddsåtgärder och krav på frånkopplingstider.
  • Val och montering påverkas av yttre påverkan (fukt, temperatur, mekanisk åverkan, korrosion), samt krav på identifiering och dokumentation.
  • Kontroll före idrifttagning och återkommande kontroller blir centrala för att upptäcka fel som annars kan ge personskada eller brandrisk under anläggningens livslängd.
Sammantaget är området starkt teknikdrivet, men förankrat i ett tydligt regelverk där lag och myndighetsföreskrifter sätter säkerhetsnivån och standarder ofta används som det praktiska verktyget för att visa att utförandet ligger i linje med god praxis.

Alla utbildningar kan företagsanpassas