Hoppa till innehåll
0250 - 911 00 info@branschutbildarna.se

Elansvar för Byggchefer E-learning

Med E-learning studerar du i egen takt och gör sedan ett slutprov.

2250 kr
Exkl. moms

Beskrivning

Välkommen till en filmad och interaktiv e-träning om elansvar för byggchefer med exempel från både byggmiljöer och jämförelser med hemmet. Utbildningen hjälper era medarbetare till ett ännu säkrare och mer uppmärksamt beteende ute i arbetsmiljön.

Målgrupp

Byggchefer och andra samordnande ansvariga medarbetare som både nu och framåt jobbar i elrisk relaterade miljöer och projekt där det är av stor vikt att kunna samverka med en rad olika elsäkerhetsroller samt förstå vilka ansvar och skyldigheter som finns i respektive projektfas.

Kursen riktar sig främst till dig som är byggchef. E-kursen mixar lotsad genomgång av filmad Coach med interaktiva moment och quiz samt exempel på ansvarssituationer som kan uppstå.

Innehåll

Kursen innefattar eSimuleringar med olika Case där man väljer alternativ och får uppleva konsekvenser och får feedback i riskfri miljö. Dessa scenariobaserade övningar uppmuntrar inlärningen, ihågkomsten och att du provar dig fram tills det allra bästa beteendet premieras.

Modulen avslutas med ett kunskapsprov och checklistor är tillgängliga för att förlänga lärandet.

Här är Ekursens delkapitel:

– 1. Välkommen: Du är viktig!

– 2. Bli den bästa byggchefen: Tydlig, riskmedveten, engagerad

– 3. Uppdragets mål: Säker arbetsplats & skydda liv

– 4. Våra Utmaningar: Tid, ekonomi &  förväntningar

– 5. Våra möjligheter: Samspel, dynamik, arbetsfördelning

– 6. Roller & Ansvar inom El – Vems ansvar och hur växlar det

– 7. Byggets gradvisa igångsättning: Timing & riskmedvetenhet

– 8. Risker Tillbud Olyckor

– 9. Bygget liknar hemmet: Elfaror vi känner  igen

– 10. Case & simulering 5 scenarier

– Sammanfattning & Summering – Call to Action!

– Quiz

– Tack för medverkan!

 

Kurslängd grundutbildning/repetition/omfattning:

35-45 min speltid i ett svep (inkl övningar & reflektion ca 1,5-2 tim).

 

Lagkrav; Elsäkerhetsverket

Branschkrav; Elnätsbranschens riktlinjer, EBR:s kravdokument

Kundkrav; Trafikverket, kommuner

Fler kundkrav; Vsaa Elarbeten

Registrering: I ID06-KDB Kompetensdatabas.

Om området och gällande regelverk

Elrisker i bygg- och anläggningsprojekt uppstår ofta i gränslandet mellan produktion, installation och driftsättning: tillfälliga elcentraler och byggström ska försörja bodar, belysning och maskiner, samtidigt som permanenta installationer byggs upp etappvis. I praktiken innebär det många samtidiga aktörer, snäva tidsfönster, ändrade förutsättningar och ett stort behov av tydlig samordning kring frånskiljning, provning, idrifttagning och åtkomst till spänningssatta delar.

Regelverk som styr elarbete och arbetsmiljö på byggarbetsplats

Regelkraven kommer typiskt från två håll: elsäkerhetsregelverket (för att förebygga elchock, brand och personskada kopplat till elinstallationer och elektrisk utrustning) och arbetsmiljöregelverket (för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet). Ramarna sätts av lag och förordning, kompletterat av myndighetsföreskrifter; därutöver tillkommer branschpraxis och kontraktskrav från beställare. För själva elinstallationsarbetet är Elsäkerhetslag (2016:732) central, tillsammans med Elsäkerhetsförordning (2017:218). Regelverket påverkar bland annat hur man organiserar elarbeten i projekt, vilka arbeten som kräver att ett elinstallationsföretag anlitas, samt hur ansvar och kontroll behöver vara ordnade när flera entreprenörer verkar parallellt. På föreskriftsnivå får ELSÄK-FS 2017:3 stor praktisk betydelse, eftersom den ställer krav på hur elinstallationsföretag ska bedriva och kontrollera sitt elinstallationsarbete (exempelvis genom rutiner/egenkontrollprogram och tydlig styrning av kompetens, arbetsmetoder och kontroller). För projektorganisationen innebär det ofta att gränsdragning och gränssnitt behöver dokumenteras: vem som får göra vad, vad som ska kontrolleras, och hur avvikelser hanteras innan anläggningsdelar tas i bruk. Ur arbetsmiljöperspektiv är Arbetsmiljölag (1977:1160) grundläggande. Den kompletteras av Arbetsmiljöverkets föreskrifter om hur arbetsmiljöarbetet ska planeras, genomföras och följas upp. I ett byggprojekt blir det särskilt konkret genom krav på systematik i riskhanteringen enligt AFS 2023:1 och genom projekt- och byggarbetsmiljösamordning enligt AFS 2023:3, där roller som byggherre och byggarbetsmiljösamordnare (BAS-P/BAS-U) samt samordning mellan entreprenörer och arbetsmiljöplan ofta blir styrande för hur elrisker förebyggs redan i planering och tidplan.

Ansvarsfördelning och samordning i praktiken

I elriskmiljöer på byggarbetsplats handlar ansvaret sällan bara om ”vem som gör jobbet”, utan om hur arbeten beställs, leds och samordnas mellan discipliner. Typiska kritiska situationer är överlapp mellan tillfälliga och permanenta installationer, successiv driftsättning, ändringar som sker sent i produktionen, samt arbete i närheten av spänningssatta delar. Det gör att praktiska arbetssätt ofta behöver omfatta både tekniska skydd och organisatoriska barriärer.
  • Fastställda gränser för elinstallationsarbete, inklusive hur underentreprenörer och andra yrkesgrupper ska agera när el måste kopplas från, kopplas in, byggas om eller kontrolleras.
  • Planering av byggström (placering av centraler, kabeldragning, skydd mot mekanisk åverkan, ordning och reda) och rutiner för återkommande kontroller i takt med att arbetsplatsen förändras.
  • Samordnade rutiner för frånskiljning, låsning/märkning, provning och idrifttagning så att ingen exponeras för oavsiktlig spänningssättning.
  • Hantering av tillbud och avvikelser så att orsaker åtgärdas innan nästa etapp startar, inte minst när tidplan och parallella arbeten driver på tempot.

Myndigheter, tillsyn och bransch-/kundkrav

Elsäkerhetsverket är central tillsynsmyndighet för elsäkerhetsområdet (bland annat frågor om elinstallationsföretag och föreskrifter för elinstallationsarbete), medan Arbetsmiljöverket ansvarar för tillsyn av arbetsmiljöregelverket på arbetsplatser, inklusive byggarbetsplatser. Utöver det formella regelverket förekommer ofta branschkrav och beställarkrav, exempelvis riktlinjer inom EBR och ESA-praktik samt projektkrav från stora beställare som Trafikverket eller kommuner. Sådana krav är normalt inte lag i sig, men kan bli bindande genom avtal, entreprenadhandlingar och interna styrande dokument, och påverkar därmed hur elrisker styrs, kontrolleras och dokumenteras i projektets olika faser.
Trustpilot

Alla utbildningar kan företagsanpassas