Hoppa till innehåll
0250 - 911 00 info@branschutbildarna.se

EBR Kabelförläggning

Du deltar i en livekurs med våra kursledare. Kursen avslutas med ett kunskapstest.

Kontakta oss för mer information om EBR Kabelförläggning

Denna utbildning kan företagsanpassas.

0250 - 911 00 info@branschutbildarna.se
8400 kr
Exkl. moms

Syfte och mål

Arbetar du med att förlägga jordkabel i mark, sätta upp kabelskåp och stolpar samt anordna jordtag och kabelskåp tillhörande koncessionspliktiga nät? Då behöver du enligt lag ett egenkontrollprogram och rätt kunskap om regler, metoder och arbetssätt för att få lov att utföra arbetet. Denna utbildning ger dig rätt att utföra kabelarbete och bygger på publikationen EBR Krav vid kabelförläggning samt KJ 41:21.1.

Målgrupp

För yrkespersoner som arbetar med kabelförläggning av olika
slag t.ex. grävmaskinister, anläggningsarbetare och lastbilsförare som hanterar kablar i samband med kabelutrullning.

Förkunskaper

Grundutbildning EBR Kabelförläggning, ej utförd för mer än för 6 år sedan. Om det har förflutit mer är 6 år krävs ny grundutbildning dvs måste vara en fysik utbildning ej lärarledd distansutbildning.

Utbildningens längd

1 dag, 8 timmar lärarledd på distans.

Innehåll

Kursen ingår i Energiföretagen Sveriges arbete för en säkrare arbetsplats, Wattityd. I enlighet med de krav som ställs av Elnätsbranschens riktlinjer (EBR) vid kabelförläggning går denna utbildning igenom de lagar och regelverk du behöver kunna samt vilka miljö- och arbetsmiljörisker det finns.

  • Relevanta lagar, föreskrifter och förordningar.
  • EBR-krav på kompetens.
  • Arbetsmiljörisker vid kabelförläggning (ESA Schaktning vid och nära en starkströmskabel).
  • Miljöaspekter vid ledningsschakt och ledningsarbeten.
  • Kontrollera färdigställning innan överlämning.
  • Kabelförläggning enligt EBR-publikation Kabelförläggning max. 145 kV (KJ 41:21.1).
  • Egenkontroll

Intyg och giltighetstid

Giltighetstiden för EBR kabelförläggning är 6 år, under förutsättning att du har ett giltigt certifikat för ESA E2 icke elektriskt arbete. Detta får ej vara äldre än 3 år.

Om området och gällande regelverk

Kabelförläggning i elnät handlar i praktiken om att planera och genomföra schakt och markarbeten, lägga och skydda jordkablar, montera kabelskåp och i vissa fall stolpar, samt anordna jordtag och andra delar som ingår i en starkströmsanläggning. Arbetet sker ofta i miljöer där andra ledningar redan finns i marken, där framkomlighet och trafik måste hanteras och där felaktigt utförande kan ge både driftstörningar och allvarliga personrisker.

Elsäkerhet och krav på kontroll i elinstallationsverksamhet

För arbeten som bedöms utgöra elinstallationsarbete är utgångspunkten Elsäkerhetslagen (2016:732), som ställer krav på att elinstallationsarbete ska utföras så att betryggande säkerhet uppnås och att verksamheten bedrivs på ett kontrollerat sätt. I Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2017:3 konkretiseras bland annat hur elinstallationsföretag ska organisera arbetet och vilka grunddrag ett egenkontrollprogram behöver omfatta. I praktiken brukar egenkontrollprogrammet beskriva roller/ansvar, kompetenskrav, arbetsmetoder, kontroller före driftsättning samt hur avvikelser och ändringar hanteras och dokumenteras. Elsäkerhetsverket har även vägledande exempel och mallar på sin sida Mallar och dokument för egenkontrollprogram. ([riksdagen.se](https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/elsakerhetslag-2016732_sfs-2016-732/?utm_source=openai)) En återkommande praktisk fråga i fält är gränsdragningen mellan rent mekaniska markarbeten (t.ex. schakt, rör/kanalisation, återfyllnad) och moment som kan innebära ingrepp i eller sammanbyggnad av den elektriska anläggningen (t.ex. anslutningar, avslut och vissa typer av montage). Denna gränsdragning påverkar både kompetenskrav och hur arbetsuppgiften ska omfattas av företagets styrning och kontroller, särskilt när flera entreprenörer samverkar.

Arbetsmiljö vid schakt och arbete nära befintliga kablar

Arbetsmiljöansvaret vilar på flera aktörer beroende på upplägg, men den generella rättsliga grunden finns i Arbetsmiljölagen (1977:1160), och Arbetsmiljöverkets föreskrifter preciserar hur risker ska förebyggas i praktiken. Inom bygg- och anläggningsarbete har kravbilden länge hanterats genom föreskrifter som Byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1999:3) och för arbetsgivarens systematik genom Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) (regelstrukturen har uppdaterats över tid, men dessa referenser förekommer fortfarande i rutiner och dokumentation). Typiska riskområden vid kabelförläggning är ras i schakt, påkörning och klämrisker från maskiner, tunga lyft, buller/vibrationer, samt elrisker vid arbete i närhet av spänningssatta kablar eller vid oklar kabelidentifiering. ([riksdagen.se](https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/arbetsmiljolag-19771160_sfs-1977-1160/?utm_source=openai))
  • Ledningsanvisning och utsättning innan schakt, samt arbetssätt som minimerar risken att träffa befintliga ledningar.
  • Bedömning av schaktsäkerhet (släntning, spont, tillträde/utstigning) och löpande kontroll vid förändrade markförhållanden.
  • Planering av arbetsområde, maskinrörelser och trafik, inklusive avspärrningar och kommunikation mellan yrkesgrupper.
  • Kontroller av förläggningsdjup, skydd (t.ex. täckning/markeringsband) och dokumentation av utförandet inför överlämning.

Koncessionspliktiga nät och teknisk dokumentation

Många arbeten med distributions- och regionnät sker i nät som omfattas av koncessionsregleringen i Ellagen (1997:857), där tillstånd och ramar för nätverksamheten är centrala. I praktiken innebär det att nätägare ofta ställer detaljerade krav på spårbarhet, märkning, relationshandlingar och kontroller innan anläggningsdelen tas i drift, eftersom fel kan påverka leveranssäkerhet, personsäkerhet och möjligheten att senare felsöka och underhålla. ([riksdagen.se](https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/ellag-1997857_sfs-1997-857/?utm_source=openai))

Miljö- och markaspekter vid schakt och återställning

Markarbeten och hantering av schaktmassor berör ofta den allmänna hänsynsregleringen i Miljöbalken (1998:808), särskilt när arbeten sker i känsliga miljöer (t.ex. nära vattenskyddsområden), där förorenade massor kan påträffas eller där spill och kemikaliehantering behöver kontrolleras. Utöver miljöfrågorna är markåtkomst (tillstånd/avtal), samordning med andra ledningsägare och krav på återställning viktiga förutsättningar som ofta styr både metodval och tidsplan. Sammantaget formas kraven i kabelförläggningsprojekt av en kombination av lag (riksdagsbeslutade författningar), myndighetsföreskrifter från framför allt Elsäkerhetsverket och Arbetsmiljöverket, samt branschpraxis. Branschdokument som EBR- och ESA-anvisningar är i grunden inte lag, men används ofta som gemensam teknisk nivå och som ett sätt att standardisera arbetsmetoder, kontroller och dokumentation i elnätsbranschen. ([riksdagen.se](https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/miljobalk-1998808_sfs-1998-808/?utm_source=openai))
Trustpilot

Alla utbildningar kan företagsanpassas