Hoppa till innehåll
0250 - 911 00 info@branschutbildarna.se

AMA Anläggning 26

Du deltar i en livekurs med våra kursledare. Kursen avslutas med ett kunskapstest.

6 400,00 kr
Exkl. moms

AMA Anläggning 26 är referensverket som används när man ska upprätta och läsa tekniska beskrivningar för anläggningsarbeten.

Kursinnehåll:

  • En AMA för hela anläggningssektorn
  • Bakgrund, motiv och uppbyggnad
  • Varför en ny AMA Anläggning?
  • Byggsektorns regler och AMA
  • Översiktlig genomgång av BSAB-systemet
  • AMA Anläggnings koppling till andra kontraktshandlingar, rangordning
  • Rambeskrivning och beskrivningsteknik i AMA Anläggning
  • Teknisk beskrivning och AMA:s roll i kvalitetsarbetet
  • Pyramidregeln och företrädesregeln, inklusive tillämpning
  • Koppling till MER Anläggning 26
  • Tekniska krav, nyheter och förändringar
  • Fördjupning av viktiga delar

I AMA Anläggning 26 ligger det största ändringarna på ökade klimatkrav, cirkulära material samt en tydligare kodstruktur.

Exempel på nyheter och ändringar är:

  • Klimatförbättrad betong: Boken hänvisar nu till nya standarder för alternativa bindemedel och klimatförbättrad betong.
  • Krossmaterial: Det är numera tillåtet att använda krossmaterial i ledningsbäddar och som kringfyllning, vilket minskar behovet av ändliga naturgrusresurser.
  • Asfalt & Klimat: En ny bilaga för beräkning av koldioxidekvivalenter i asfalt har lagts till.
  • Omarbetad bergschakt: Kodstrukturen har delats upp tydligt i två kategorier: bergschakt ovan jord (t.ex. vägar) och bergschakt under jord (t.ex. tunnlar och bergrum).
  • Erosionsskydd: Dessa har delats upp i två separata koder för att bättre särskilja skydd mot tillfälligt vatten från skydd mot permanent vatten.
  • El- och kraftledningar: Grundläggning och fundament för luftledningar beskrivs numera här, efter att ha utvecklats i samarbete med Svenska Kraftnät

Om området och gällande regelverk

Anläggningsarbeten omfattar i praktiken allt från schakt och masshantering till uppbyggnad av väg- och järnvägsöverbyggnader, lednings- och VA-arbeten, betong- och asfaltkonstruktioner samt erosionsskydd och grundläggning. För att kunna upphandla, genomföra och följa upp sådana arbeten används tekniska beskrivningar som preciserar material, utförande, toleranser, provning och kontroll. I Sverige är AMA Anläggning en etablerad branschstandard som ofta används som gemensamt ”språk” i beskrivningar och för att minska tolkningsutrymme mellan beställare, konsulter och entreprenörer.

AMA, kontraktshandlingar och upphandling

AMA är i sig inte lag, utan ett referensverk som får rättslig betydelse när det åberopas i kontraktshandlingar. I anläggningsprojekt kombineras AMA-texter och koder vanligtvis med mängd- och ersättningsregler (t.ex. MER) samt projektspecifika krav. Det gör att kvalitet, kontroll och uppföljning ofta hänger nära ihop med hur beskrivningen är strukturerad och hur avvikelser, kompletteringar och tolkningsregler hanteras i handlingarna. När arbeten upphandlas av offentliga aktörer påverkas utformningen av förfrågningsunderlag även av lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, där krav och tekniska specifikationer behöver vara möjliga att förstå, jämföra och följa upp inom ramen för likabehandling och transparens.

Planering, markåtgärder och miljökrav

Många anläggningsåtgärder berör prövning och tillsyn enligt plan- och bygglagen (2010:900), särskilt när arbeten kräver lov, anmälan eller startbesked, eller när de utförs i känsliga lägen (t.ex. nära bebyggelse, allmän plats eller befintlig infrastruktur). På byggarbetsplatser och vid markåtgärder finns även kompletterande krav på hänsyn och skyddsåtgärder, bland annat genom Boverkets föreskrifter (BFS 2024:4) om aktsamhet vid bygg-, rivnings- och markåtgärder, som knyter an till praktiska frågor som avskärmning, ordning, skydd av tredje man och störningsminimering. Miljöfrågor i anläggningsprojekt styrs i stor utsträckning av miljöbalken (1998:808). Den påverkar bland annat hantering av förorenade massor, vattenverksamhet och dagvatten, buller och vibrationer, kemikalie- och drivmedelshantering samt krav på egenkontroll och försiktighetsåtgärder. Tillsyn kan ske via kommun eller länsstyrelse, och i tillståndsärenden prövas frågor ofta i mark- och miljödomstol.

Arbetsmiljö och säker produktion

Anläggningsarbeten innehåller typiskt högriskmoment som schakt och rasrisk, trafikpåverkan, arbete med tunga lyft, arbete på höjd, sprängning samt exponering för damm och farliga ämnen. De grundläggande skyldigheterna följer av arbetsmiljölagen (1977:1160), medan mer detaljerade krav finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter. För bygg- och anläggningsprojekt är roller och arbetsmiljösamordning i planering/projektering respektive utförande centrala, vilket regleras i AFS 2023:3. Risker kopplade till själva arbetstyperna (t.ex. byggnads- och anläggningsarbete, asbest, arbete i schakt m.m.) hanteras i AFS 2023:13.

Material, standarder och produktkrav

Tekniska beskrivningar för anläggning knyter ofta an till harmoniserade standarder och produktkrav, särskilt för material som betong, asfalt, geotextilier och rörsystem. På EU-nivå är byggproduktförordningen (EU) nr 305/2011 en viktig ram för hur byggprodukter får släppas ut på marknaden (bl.a. genom prestandadeklaration och CE-märkning när harmoniserade standarder finns). I praktiken kombineras dessa produktkrav med projektspecifika funktions- och utförandekrav, provningsmetoder och dokumentationskrav, där även klimat- och cirkularitetsrelaterade krav har fått större utrymme i branschpraxis.
  • Viktiga ansvariga myndigheter i området är bland annat Boverket (bygg- och markregelverk), Arbetsmiljöverket (arbetsmiljö), samt kommuner och länsstyrelser (tillsyn och prövning enligt PBL och miljöbalken).
Trustpilot

Alla utbildningar kan företagsanpassas