Hoppa till innehåll
0250 - 911 00 info@branschutbildarna.se

ABK 09 Standardavtal

Du deltar i en livekurs med våra kursledare. Kursen avslutas med ett kunskapstest.

6400 kr
Exkl. moms

En kurs om standardavtalet ABK 09 för arkitekt- och konsultuppdrag inom bygg, anläggning och installationssektorn. Utbildningen vänder sig till konsulter, projektörer, beställare och andra yrkesverksamma som behöver fördjupad kunskap om regelverket för att undvika tvister.

Kursdatum / orter:

Online – 28 april

Deltagare

Målgruppen för denna kurs är konsulter, projektörer, arkitekter, beställare, entreprenörer, bygg- och projektledare, inköpare, kontrollanter, besiktningsmän, jurister med flera som har behov av kunskaper i ABK 09.

Förkunskaper

Inga förkunskaper krävs.

ABK 09

ABK 09 är standardavtalet som används för arkitekt– och andra konsultuppdrag främst inom bygg, anläggning och installationssektorn.

Det är viktigt för dig som upphandlar och tecknar avtal med konsulter att ha kunskap om innehållet i ABK 09. Likaså är det viktigt för dig som är konsult att kunna regelverket ABK 09. ABK 09 är uppföljning och revidering av tidigare utgåvor.

Tvister inom konsult- och entreprenadsektorn är vanligt, den som är uppdaterad med regelverket sparar energi, tid och pengar.

I denna utbildning går vi igenom

  • När är ABK 09 tillämpligt?
  • Hur ska anbud utformas när ABK 09 ska gälla?
  • Vad gäller om ABK 09 inte anges i ett avtal?
  • Gäller ABK vid muntliga uppdrag?
  • När ska ABK 09 användas?
  • Hur ska ABK 09 läsas?
  • Kommentars – och avtalstext, Vad gäller först?
  • Uppdragets omfattning
  • Organisation
  • Tider
  • Ansvar
  • Upphovsrätt
  • Arvode och särskild ersättning
  • Betalning
  • Avbeställning och hävning
  • Översiktlig genomgång av avtal AMA AF Konsult 23
  • Intressanta rättsfall

Om området och gällande regelverk

Konsultuppdrag inom bygg, anläggning och installation omfattar i praktiken allt från tidiga utredningar och programarbete till projektering, samordning, byggledning och besiktning. Leveranserna är ofta handlingar och digitala modeller (ritningar, beräkningar, beskrivningar, BIM-underlag) som sedan används för myndighetsprövning, upphandling och produktion. Eftersom många aktörer bidrar parallellt blir gränsdragningen mellan uppdragets omfattning, ändringar under resans gång och ansvar för följdfel centrala frågor i det dagliga projektarbetet.

Standardavtal i konsultledet

I Sverige regleras konsultrelationen i stor utsträckning av branschens standardavtal snarare än av speciallagstiftning. ABK 09 (Allmänna Bestämmelser för konsultuppdrag inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet) är ett sådant standardavtal och tas fram inom ramen för Föreningen BKK:s kontraktsdokument. ABK 09 är inte lag, utan avtalsvillkor som blir bindande först när parterna uttryckligen gör det till en del av sitt avtal (ofta genom hänvisning i uppdragsavtal, beställning eller upphandlingsdokument). I praktiken används ABK 09 som en gemensam ”grundmall” för hur risk, ansvar, tider och ersättning ska fördelas i konsultledet. Vid upphandling och kontraktsskrivning kombineras ABK 09 ofta med administrativa föreskrifter och kodstruktur enligt AMA AF Konsult 23, vilket påverkar hur krav, förutsättningar och kommersiella villkor formuleras och rangordnas. I vardagen får det betydelse för exempelvis hur ändringar beställs och ersätts, hur tider ska följas upp, vilka underlag som ska levereras i olika skeden samt vilka förutsättningar som gäller för samordning med andra konsulter och entreprenörer.

Rättslig ram runt avtalet

När standardvillkor används (eller när de inte används) vilar avtalsrelationen i botten på allmän avtalsrätt, särskilt Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område. Den ramen påverkar bland annat hur ett avtal anses ha kommit till stånd (anbud/accept), hur standardvillkor kan införlivas och hur oklarheter kan behöva hanteras vid tolkning av kontraktshandlingar. För offentliga beställare och många kommunala/regionägda bolag påverkas processen starkt av Lag (2016:1145) om offentlig upphandling. Upphandlingsreglerna styr då hur krav och villkor får ställas, hur anbud prövas och hur transparens och likabehandling ska säkerställas. Det får indirekt genomslag på hur konsultavtalet behöver vara formulerat redan i förfrågningsunderlaget och hur avsteg från standardvillkor hanteras. Själva byggprojektet är samtidigt inramat av plan- och byggregelverket, framför allt Plan- och bygglag (2010:900), där kommunens byggnadsnämnd prövar lov och utövar tillsyn. Även om PBL inte är ett konsultavtal påverkar den ofta konsultens uppdrag genom krav på teknisk utformning, underlag till lov/anmälan och spårbar dokumentation. Frågor om ägande och nyttjanderätt till ritningar, beskrivningar och digitala modeller knyter an till Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. I praktiken handlar det ofta om hur beställaren får använda underlagen (t.ex. för ändringar, förvaltning eller framtida projekt) och vilka begränsningar som kan följa av upphovsrätt och avtalade licenser.

Ansvariga aktörer och praktiska konsekvenser

De viktigaste offentliga aktörerna i sammanhanget är kommunernas byggnadsnämnder (lov och tillsyn enligt PBL), Boverket (föreskrifter och vägledning inom plan- och byggområdet) samt Konkurrensverket och Upphandlingsmyndigheten (tillsyn, stöd och vägledning inom offentlig upphandling). I den privata marknaden spelar branschpraxis och standarddokument (som ABK 09 och AMA-systematiken) en stor roll för förväntningar på kvalitet, gränsdragning och hantering av avvikelser.
  • Regleringen består av både dispositiv lag (som kan avtalas bort) och branschstandarder som kräver uttrycklig införlivning.
  • Kontraktets dokumentstruktur (förfrågningsunderlag, uppdragsavtal, bilagor, AF-delar) får stor betydelse för vad som faktiskt anses ingå i uppdraget.
  • Tekniska myndighetskrav och kommersiell riskfördelning löper parallellt: samma handling kan vara både ett avtalat leveranskrav och ett underlag för myndighetsprövning.
Sammantaget innebär detta att konsultuppdrag i samhällsbyggnadssektorn ofta behöver hantera både juridiska och tekniska beroenden samtidigt, där standardavtalens funktion är att skapa förutsägbarhet kring ansvar, ersättning och samarbete i projekt med många gränssnitt.
Trustpilot

Alla utbildningar kan företagsanpassas